Så underbart att vara bland hästarna igen! Ett av de få ställena man mår så bra som man önskar att man gjorde överallt! 

Igår hade jag Elivra, en söt D-ponny som jag ridit ett par gånger. Skrivit lite om henne förut. Hon är en snäll brun D-ponny som mestadels går med de mindre barnen då hon är så extremt snäll! Dock lite seg, men det brukar kunna vara så, hon är dessutom väldigt stel, speciellt i hennes bakben. Hon älskar att jobba, vilket underlättar för mig när jag rider. Man måste bara hitta motivationen! Jag kännar att när jag hittat motivationen i henne så behöver jag inte slita som ett djur för att hon ska gå frammåt av sig självt. 

Även Cajsa sa igår att det såg inte ut som att jag behvöde jobba speciellt mycket för att hon skulle lyssna frammåt och bakåt. Hon var nästan alltid uppmärksam på mig. Såklart segade hon ihop när vi skrittade på längre tyglar, men det var inte svårt att komma igång igen. Så jag kunde fokusera mer på hennes form än på att hon skulle lyssna för mina hjälper! 

 

Tanken med den här lektionen var från början att fokusera på formen, men vi kom igång lite sent med det då vi fick hålla på lite längre med att få hästarna framme för skänkeln, Elvria var super duktig! Vi jobbade på volter mestadels, speciellt i slutet. Där var hon lite döv för min innerskänkel, jag var dessutom ganska trött så kombinationen var inte den bästa. Men vi kämpade på! Överlag tycker jag hon gick bra hela lektionen, lite ostadig form ibland, men förståeligt enligt mig. Ja, det kan gå bättre! Det får man träna på! 

En sak jag blev extra glad över på lektionen var hennes förändring i galoppen! Hon har så stela bakben så i böjan när vi galopperade så kunde jag inte ens komma ut i hörnen ordentligt utan att hon liksom studsar till för hon får inte me bakbenen. När vi hade jobbat på volten i slutet av lektionen och galopperade där så gick hon jätte fint! :D